Dagbok, istället för att döpa allting dag för dag så tänker jag nu döpa det från inlägg till inlägg. Idag fick jag veta någonting. Jag vet inte känslan inom mig. Min bästa vän. Min sis. Hon berättade en sak hon borde har taigt handom direkt. Själv hyptnos. Man intalar sig själv någonting och, till sist, tror man på det! Det är farligt, beroende också på vad man intalar sig själv om. Själv har jag varit med om det. Spöken och allting sådant. Att de finns. Jag hittade ett botemedel mot det och jag är nästan som vanligt. Fast det kommer jag aldrig bli. Jag kommer nog aldrig att skratta och le lika mycket jag gjorde då innan. Men allting är okej. Jag lever och det är det viktigaste, tror jag iallafall. Ifall inte någon har ställt ut en fälla på nedersta trappsteget som väntar på mig. Ibland känns det så. Då jag skall ta det sista steget ner från stegen så går det inte. För att någon har ställt en fälla där som väntar på mig. Alla frågar mig " vad väntar du på? " och jag klarar förstås inte av att svara dem. Det känns så hemskt inom mig att varje gång veta att jag inte kommer klara av det. Hur kan man veta ifall man skall klara av det eller inte? Kan man aldrig få en ledtråd om någonting? Min åsikt om det. Ibland irriterar jag mig också på att se någon person. En person som står där och skrattar åt mig. Så irriterande. Borde kanske ta och lugna ner mig ett tag... Vad har de gjort mig? Jo, de har förstört mitt liv. Till grunden. Bäst jag sätter fast munnen och stänger ögonen. Godnatt, Dagbok! <33

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag bor i Finland, är finlandssvensk och stolt över mina rötter, men på sistone så har det givit mig en orsak att vara rädd. Rädd för den jag egentligen är.   Jag är 17 år gammal och det var nyligen riksdagsval i Finland. Vi har en väldigt konser...

Idag när jag kom hem från skolan hade jag en ordentlig huvudvärk. Det har jag fortfarande, men på något sätt är den dämpad. Dämpad under ytan av minnen, känslor. Jag råkade nämligen lyssna på P!nks 'perfect' och märkte att jag känner mig borttappad. ...

På sistone har jag spelat rätt mycket WoW, speciellt på min Warlock, som är min enda max lvl karaktär ( dvs. lvl 90 för min del ). Och det jag gör är sådant folk gjorde för 3-4 expansioner sedan. Jag ligger efter alla andra, och jag klarar inte av at...

Då jag stod och dekorerade Benjamin Ficusen med girlanger såhär i juletider, började jag ifrågasätta min mentala hälsa. Visst, julgranar, fönster osv. Men en Benjamin Ficus? Någonstans måste väl gränsen gå, och jag kan inte använda vår hunds bortgång...

Jaha, då är man på Houtskär tillsammans med andra hjälppisar och konfirmander. Vädret har hittills varit fint och bra och aktiviteterna har varit roliga att både leda och delta i. Idag gjorde jag dock bort mig, vi skulle ha ledarsamling och det fanns...