När man sitter och ser på granen som är inne och beklädd, samt lyssnar på det svaga ljudet från ett änglaspel, så kan jag inte vara annat är stolt och nöjd över hur livet ser ut. Samtidigt är det så många faktorer som bidrar till de helt underbara känslorna som bara tvinnar inom mig. Att stå i skogen och lida när man stod och sågade ner granen var nog en av de bättre delarna. Trots att det värkte i armar och ben så var jag så glad och så stolt över mig själv, delvis för att jag lyckades på en rätt slät snittyta och för att jag inte tappade granen och hade sönder kvistarna, onödigt att säga att jag är rätt klumpig ibland. 

xoxo,

     Sessi.

P.S Flaggbandet ser bra ut där det är i granen.

 

Robert Ekström

21 december 2013 18:09

Inte skulle det väl ha varit så farligt om kvistarna skulle ha brustit, du skulle ju bara ha kunnat såga ner en till gran :D och elda upp den söndriga XD

Sessi

21 december 2013 22:40

Men första granen har alltid det lilla extra speciella! Och vår reserv julgran såg risigare ut än den vi bestämde oss för! xD Och granar från orten är ju alltid billiga! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag bor i Finland, är finlandssvensk och stolt över mina rötter, men på sistone så har det givit mig en orsak att vara rädd. Rädd för den jag egentligen är.   Jag är 17 år gammal och det var nyligen riksdagsval i Finland. Vi har en väldigt konser...

Idag när jag kom hem från skolan hade jag en ordentlig huvudvärk. Det har jag fortfarande, men på något sätt är den dämpad. Dämpad under ytan av minnen, känslor. Jag råkade nämligen lyssna på P!nks 'perfect' och märkte att jag känner mig borttappad. ...

På sistone har jag spelat rätt mycket WoW, speciellt på min Warlock, som är min enda max lvl karaktär ( dvs. lvl 90 för min del ). Och det jag gör är sådant folk gjorde för 3-4 expansioner sedan. Jag ligger efter alla andra, och jag klarar inte av at...

Då jag stod och dekorerade Benjamin Ficusen med girlanger såhär i juletider, började jag ifrågasätta min mentala hälsa. Visst, julgranar, fönster osv. Men en Benjamin Ficus? Någonstans måste väl gränsen gå, och jag kan inte använda vår hunds bortgång...

Jaha, då är man på Houtskär tillsammans med andra hjälppisar och konfirmander. Vädret har hittills varit fint och bra och aktiviteterna har varit roliga att både leda och delta i. Idag gjorde jag dock bort mig, vi skulle ha ledarsamling och det fanns...